Vitryggig hackspett är Sveriges mest hotade hackspettsart. Som en del i bevarandearbetet bedrivs avel, uppfödning och utsättning av arten. Avel av vitryggig hackspett sker på Nordens Ark men reproduktionsframgången har varit varierad. Syftet med denna studie var att undersöka om några beteendeskillnader mellan könen förelåg vilka skulle tyda på att honorna är mer stressade i fångenskap än hanarna, vilket tidigare studier visat tendenser på. Vidare var även syftet att jämföra beteenden mellan fåglarna i två olika inhysningssätt för att se om individerna i den ena eller andra hållningen visar tecken på en högre nivå av stress.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Deciduous forests are, according to the National Environmental Quality Objectives, a priority area. Deciduous forests are rich in species and the occurrence of dead wood is an important factor for biodiversity. In order to identify valuable deciduous forests for bio-diversity, conservation needs good analyses and planning tools. Habitat models combined with geographic information systems can be used to study the spatial structure of suitable habitat. The Lesser spotted woodpecker (Dendrocopos minor) has been proposed as an indicator species for deciduous forests, since this species is highly specialized on insect larvae in dead wood and requires large areas of deciduous-rich environments. Many riparian forest with high species richness and high nature conservation values are found along the Ume river in Umeå municipality.

The white-backed woodpecker is a forest bird being critically endangered in Sweden. The species is dependent on older forests rich in deciduous trees and dead wood. The main problem for the survival of this species is present shortage of habitat. Conservation work on this umbrella species is at present focused on finding remaining or emerging habitat networks. Large areas are scrutinized in search for suitable habitats to be protected or managed for the species sake.

Rävsta naturreservat omfattar ett fragmenterat landskap som är mycket variationsrikt. När en skötselplan ska upprättas i ett sådant område är det viktigt att se till de hot som frag-menteringen medför som till exempel: för små habitat med för liten tillgång till resurser, avklippta spridningsvägar och kanteffekter. En ny skötselplan ska upprättas för reservatet under 2010 och det här arbetet syftar till att föreslå en modell som inriktar sig på att mot-verka de negativa effekterna som fragmentering har på den biologiska mångfalden. För att hitta de naturvärden som finns i området i nuläget har inventeringsdata från olika källor gåtts igenom. Data på arter som antingen är rödlistade eller indikerar höga naturvärden sammanställdes i olika grupper beroende på vilken naturtyp de är knutna till.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos L., en tidigare mer vanlig fågel, har länge påverkats negativt av skogsbruket och är idag starkt hotad. Arten är främst knuten till lövrika områden med stor andel död ved. 2011 fanns det ca 33 stycken individer i Sverige varav endast ett par längs Norrlandskusten. I studien utformades två GIS-modeller för utsökning av lämpliga habitat. Modellerna baserades på löv- respektive barrskogsandelen och tillämpades på Norrlands kustkommuner samt Älvkarleby i Svealand.

Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kännetecknas av att de är unga, tjänsteföretag, har högutbildade företagsledare och många anställda. Motivering av personal är det som får mindre företag att införa formella belöningssystem och önskan om att behålla den familjära känslan får andra att inte göra det. .

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram värden som planmässigt kan höja ortens attraktivitet..

Det här arbetet behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affärsinformation elektroniskt, i stället för att använda den traditionella pappershanteringen. EDI ersätter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som är sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mänsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgångspunkt på EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig på mindre företag är för att jag anser att dessa har en annan syn på investeringar och satsningar på ny teknik än vad de stora företagen har. De frågeställningar som jag har undersökt är hur stor utbredningen av EDI-användningen är bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt.Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare.

Det har blivit allt svårare för de mindre bemanningsföretagen att överleva på lång sikt på den allt mer konkurrensutsatta marknaden. De mindre företagen har ingen möjlighet att konkurrera med priset mot de större företagen och måste därför finna andra sätt att skapa värde på. Studiens huvudsyfte är därför att studera de interna förutsättningarna för värdeskapande processer i ett mindre bemanningsföretag. Undersökningen kommer att ske genom en fallstudie på tre större och två mindre bemanningsföretag i Sverige. Studien genomförs med internmarknadsföring i fokus, utifrån ett företagsledningsperspektiv och ett medarbetarperspektiv.

Tidigare studier har påvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har även påvisat att revisioner håller lägre kvalitet inom mindre revisionsbyråer jämfört med större, dock har endast ett fåtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer. Denna studie utreder ifall det går att påvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer och, om så, på vilket sätt detta skiljer sig mot större revisionsbyråer. För att undersöka om detta beteende finns har en jämförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhämtats från sju mindre revisionsbyråer, där fyra partners och tre revisorer intervjuats.